Sonja Åkesson is one of Sweden?s most well known poets. Her most productive period was from 1957 to 1977, and besides poetry she wrote novels and drama. Today, Sonja Åkesson is famous for criticizing society, mostly in a feministic way. But she was not aware of her critical approach until she became successful among her feministic readers in 1960, with poems like ?Äktenskapsfrågan? and ?Självbiografi (replik till Ferlinghetti)?.This essay examines professor Yvonne Hirdman?s theory about women?s inferior position in relation to men?s between 1930-1960 in Sweden.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken.

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Eftersom människan är ett företags främsta resurs är det viktigt att redan vid rekryteringen få in rätt medarbetare i företaget. Kompe-tens och värderingar är två viktiga delar som ligger till grund för hur företag arbetar och fungerar. Vi ser att det kan uppstå problem om företag inte värderar dessa lika.Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för hur före-tag arbetar med rekrytering, utifrån hur företag värderar kompe-tens och värderingar.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats och grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört åtta stycken intervjuer med kandidater som arbetar med rekrytering. Vi har analyserat och kopplat vår empiri till vår teoretiska referensram.Slutsatser: Vi har genom vår studie sett att våra intervjupersoner anser att det är viktigare att en arbetssökande har gemensamma värderingar med företaget än att personen besitter en specifik kompetens i form av utbildning eller tidigare arbetslivserfarenheter.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyserasåtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) ochIng-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går atthärleda till varandra.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Title: How to Construct the Perfect Scandal ? a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandalAuthor: Linnea IvarssonThis C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members.The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media.With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda.